Nio av tretton kommuner i Göteborgsregionen förbättrar sin position i Svenskt Näringslivs ranking 2026. Samtidigt rasar Lerum 81 placeringar – Sveriges enskilt största tapp. Resultatet ger en region som rör sig uppåt på bredden, men där avståndet mellan vinnare och förlorare har vuxit snabbare än någon gång tidigare under den här mätperioden.
Svenskt Näringsliv publicerade i april 2026 sin årliga ranking av det lokala företagsklimatet, baserad på enkätsvar från 32 000 företagare och statistikfaktorer från SCB. Rankingen omfattar samtliga 290 kommuner i Sverige. För Göteborgsregionens tretton kommuner är resultatet sammantaget positivt. Regionens samlade rankingändring är +61 placeringar, och medianförändringen ligger på +7. Nio kommuner förbättrar sig, fyra försämras.
Härryda fortsatt regional ledare – och Sveriges nia
Härryda kommun klättrar en placering till rank 9 i Sverige och är därmed enda kommunen från Göteborgsregionen i den nationella topp tio. Sammanfattande omdöme stiger från 4,0 till 4,3 på en sexgradig skala – ett av Sveriges starkaste värden. Härryda har legat i topp 15 nästan varje år sedan 2009 och har gått från regional outlier till nationell måttstock.
Tre kommuner från Göteborgsregionen tar sig in i Sveriges topp 50: Härryda (9), Öckerö (30) och Partille (36). Sex kommuner tar sig in i topp 100, om man räknar in Stenungsund (59), Mölndal (77) och Kungsbacka (78).
Öckerö, Tjörn, Alingsås och Lilla Edet gör de stora lyften
Fyra kommuner förbättrar sig med över 40 placeringar i 2026 års ranking:
- Tjörn: +56 placeringar (202 → 146). Information till företagen lyfter med 142 placeringar i rankingen.
- Alingsås: +56 placeringar (215 → 159). Kommunpolitikers attityder lyfter med 80 placeringar och dialogen med 77.
- Lilla Edet: +53 placeringar (201 → 148). Vägnätet förbättras med 104 placeringar – andra året i rad med stark förbättring.
- Öckerö: +44 placeringar (74 → 30). Politik och dialog drar – kommunpolitikers attityder +64, dialog +72, tjänstepersoner +51.
Gemensamt för de fyra är att förbättringarna är breda. Det är inte enstaka frågor som drar utan en hel uppsättning enkätsvar som lyfter samtidigt. När politikers attityder, dialog, service och bemötande samt information till företagen alla förbättras med 50–140 placeringar i rankingen, är det resultat av medvetet arbete – inte slump.
Lerum tappar nästan mest i hela Sverige
Den i särklass mest dramatiska enskilda nyheten i 2026 års ranking för Göteborgsregionen är Lerum. Kommunen tappar 81 placeringar – från rank 96 (2025) till rank 177 (2026). Det är nästan det enskilt största tappet bland Sveriges 290 kommuner detta år.
Tappet är brett: kommunens service och bemötande rasar 107 placeringar, information till företagen 75, kommunpolitikers attityder 60 och tjänstepersoners attityder 58. Upphandlingen får 2,4 i betyg – ett av Sveriges lägsta. Sammanfattande omdöme sjunker från 3,6 till 3,4.
De strukturella förutsättningarna är samtidigt gynnsamma. Kommunalskatten på 32,00 procent ligger under rikssnittet 32,40 och placerar Lerum bland Sveriges 50 kommuner med lägst skatt. Men i enkätfrågorna är förtroendet mellan företag och kommun under stark press.
Mölndal och Ale tappar oväntat mycket
Två kommuner som under flera år legat på uppåtgående tappar dramatiskt 2026. Mölndal stad faller 48 placeringar (29 → 77) och ut ur Sveriges topp 50. Ale tappar 47 placeringar (64 → 111) och bryter därmed en fem år lång uppåtgående trend.
För båda kommunerna är mönstret detsamma: tappen sker främst i de mjuka, attitydbaserade frågorna. För Mölndal rasar information till företagen 107 placeringar, dialog 100 och upphandling 83. För Ale tappar tjänstepersoners attityder 76 placeringar och tillgång till relevant kompetens 72.
Mjuka faktorer driver – både uppåt och nedåt
Det tydligaste mönstret i 2026 års ranking är att de största rörelserna sker i de attitydbaserade enkätfrågorna: kommunpolitikers attityder, tjänstepersoners attityder, dialog med kommunen, service och bemötande, samt information till företagen.
Det är frågor som ligger inom kommunens direkta påverkan och som kan flyttas över ett enstaka år genom ledningsbeslut, nya rutiner och systematiskt näringslivsarbete. Det förklarar varför kommuner som Öckerö och Alingsås kan lyfta 44 respektive 56 placeringar – och varför Lerum kan rasa 81 lika dramatiskt.
För kommunledningar är slutsatsen tydlig. Företagsklimat är inte en statisk struktur. Det byggs och bryts ner i den dagliga relationen mellan kommun och näringsliv.
Göteborgs Stad förbättrar sig marginellt
Göteborgs Stad klättrar sju placeringar till rank 193. Sammanfattande omdöme stiger marginellt från 3,1 till 3,2, klart under rikssnittet 3,5. Den positiva nyheten är att samtliga enkätfrågor pekar uppåt eller står stilla – ingen försämring noteras. Riktningen är rätt, men hastigheten är låg om gapet till övriga storstäder ska slutas.
Stadens stora styrka 2026 är tillgången till relevant kompetens (rank 21 i Sverige) – ett uttryck för Göteborgs starka arbetsmarknad. Den stora svagheten är fortsatt politikers och tjänstepersoners attityder, som båda rankas omkring 261–262 av 290 i Sverige.
Tretton kommuner, tretton utvecklingsbanor
Den övergripande slutsatsen från 2026 års ranking är att företagsklimatet i Göteborgsregionen är allt annat än homogent. Tretton kommuner – tretton olika utvecklingsbanor. Spridningen i sammanfattande omdöme sträcker sig från 3,2 (Göteborg, Kungälv) till 4,3 (Härryda), ett gap på 1,1 enheter.
Pendlingsläget förklarar mycket av regionens sammantagna styrka. Närhet till Göteborgs arbetsmarknad ger kommuner som Härryda, Mölndal, Partille och Kungsbacka en bas av kompetensförsörjning och inflyttning som många andra kommuner saknar. Men 2026 visar att läget inte räcker. Mölndals fall på 48 placeringar och Ales tapp på 47 visar att även välplacerade kommuner kan tappa snabbt om de mjuka faktorerna inte underhålls.
Det viktigaste budskapet från 2026 års ranking är därför enkelt: företagsklimat byggs varje dag – i mötena mellan kommunledning och företagare, i tjänstepersonernas attityder och rutiner, i den faktiska dialogen kring de frågor som driver näringslivet framåt.
Om rankingen
Svenskt Näringslivs ranking Lokalt företagsklimat presenteras årligen och baseras på 32 000 enkätsvar från företagare samt statistikfaktorer från SCB. Rankingen utgörs till 2/3 av enkätsvar och 1/3 av statistik. Totalt 290 kommuner ingår i den nationella rankingen. 2026 års ranking publicerades i april 2026.